vagenmotvasan

Hej!

Idag gjorde jag som planerat. Jag tryckte in skidor och stavar i bilen, packade ner hela mina skidoutfit och tog med den till jobbet. När jag klockan 15:00 hade jobbat klart var det bara att svida om.

Jag hade under dagen hört av mig till min goda vän Mattias, som för övrigt också ska åka vasaloppet. Han ska precis som jag åka öppet spår, mycket kul!

 

Jag liksom min gode vän behöver nog i alla fall några kilometer till i benen innan det är dags för den stora dagen. Jag åkte hem till Mattias och hämtade honom efter jobbet, och sen bar det iväg!

När vi kom upp till berget möttes vi av månaden Oktober. Åtminstone kändes det som det. Nästan all snö har töat bort och det var allmänt ruskigt. Dock! Det hade hunnit slå över till en minusgrad, vilket betyder isiga spår. Isiga spår är det bästa, då går det fort! Fart är alltid kul.

 

Vi spände på oss våra skidor och bestämde att jag skulle ta täten. Vi hann åka 50m, sedan hörde vi att någon ropade på oss. "Grabbar! Det är lättare om ni kör åt andra hållet!". Ehm, jaha, tänkte vi. Tydligen var spåret vi var på väg in på avstängt, och det skulle blivit bra jobbigt med en massa jord, grenar och annat bös som inte hör skidåkningen till. Vi vände på oss och åkte andra hållet och in på konstsnöspåret. Där var vi inte ensamma, men finns det hjärterum finns det stjärterum!

 

För mig gick det faktiskt oerhört bra idag måste jag få påstå, i alla fall med mina mått mätt. Jag riktigt kutade uppför den annars så mördande volvobacken. Det gick såpass bra att vi bestämde oss för att ge oss på det imorgon igen. Idag avverkade vi 7km, får se ifall det blir fler imorgon.

 

Mattias och jag skiljer oss på framförallt på en punkt. Jag jublar när det kommer nedförsbackar. Gissa vad han gör...