vagenmotvasan

Hejhej! Idag är det fredagen den åttone juni, det är kul!
Vad står på dagens agenda måntro? Jo, ett träningspass - hör och häpna!
40 minuters konditionstränings samt en genomkörare av benen. Jag vet inte riktigt ifall jag gillar eller inte gillar att träna benen, man får en sån ohygglig träningsvärk efteråt. Lite lagom träningsvärk är okej, rentav skönt! Dock är träningsvärken jag får i just benen inte av denna värld. Förmodligen/mest troligt beror det på att jag är för otränad helt enkelt.

När jag har tränat ben och ska jobba dagen efter, är det inte helt lätt. En mamma ber mig kanske att mäta sin unges fötter för att få veta vilken skostorlek barnet ska ha. Jag tittar då med min mest vädjande, ångestladdade och valpögonaktiga blick mot henne, som jag hoppas ska kunna förmedla smärtan som kommer att stråla ändå från tåspetsarna upp till naveln i mig. Hon brukar aldrig förstå. Hon struntar blankt i mina böner utan nickar lite överlägset. En nick som visar att det är hon som bestämmer. Det är väl visserligen korrekt, men föga roligt!
När jag efter några minuter lyckats ta mig ner till fotnivå säger hon "Oj, det såg lite stelt ut hörredu". Då tittar jag på henne med en ny blick. En "I told you so"-blick. Inte heller den här gången får jag något medlidande.
Livet är allt bra hopplöst ibland.

Men vet ni vad? Imorgon ska jag inte jobba! Det betyder att jag kan sitta i soffan hela dagen utan att behöva oroa mig för min träningsvärk. Hur bra som helst!
Idag börar fotbolls-EM. Jag har sett fram emot det här såpass mycket att jag inte kunnat sova på nätterna. Jag har legat vaken till kl 03 på nätterna och funderat och grubblat över resultat. Kanske inte helt friskt eller hälsosamt, men va tusan. Det är bara varannat år (VM medräknat).
Nu åker vi!