vagenmotvasan

Tja!

Idag blev det en ny runda på inlinesen (känns konstigt att skriva det i plural). Det gick så bra häromdagen, och det gjorde det faktiskt idag också. Jag märkte idag vilken ruskig fart man kan få upp om man bara vill och vågar trycka på lite. Med "ruskig" menar jag inga 50-60km/h, men kanske 30 i alla fall! Idag blev det uppskattningsvis en mil på hjul. Idag gjorde jag dock en ändring. Istället för att köra ett lite längre varv, körde jag två lite kortare. Det gillar jag bättre.

 

Tanken slog mig - igen, hur ska jag egentligen orka i nio timmar? Nio timmar är ju en halv evighet! Säg att jag startar 07. Då är jag i mål kl 16:00. Det är som en hel arbetsdag. En hel arbetsdag ska jag stå på ett par skidor och bara nöta. Fyfan rent ut sagt. Det känns tämligen omänskligt. Dock får jag försöka tänka på att det är 30'000 som gör det varje år. Jag bör också klara det! Jag ska klara det!

 

På söndag går jag på semester, otroligt skönt ska det bli. Jag har inte varit ledig/haft lov sen jag var 16 år gammal... Jag har alltid jobbat. Jobbat och slitit på diverse arbetsplatser. Vissa mindre tillfredsställande än andra.

Anyway. På semestern planerar jag ett långlopp, så jag ser ifall jag orkar. Jag tänkte åka till mariestad eller liknande. Fast Mariestad förresten, det är ju ingen bra idé. Vill man bli ihjälkörd är det en kanonidé, men inte annars. Det kanske får bli till sommarland och tillbaka. Det blir en bit över fyra mil. Det vore coolt.

Det kan vi säga är nästa anhalt på min träningsstig. Långloppet.

 

Nu ska jag fortsätta kolla OS-invigningen. Tack hej!